Romeo och Julia från 1968 är en film som fortfarande griper publikens hjärta Franco Zeffirellis mästerverk blev en milstolpe inom filmhistorien en version av Shakespeares tragedi som gjorde klassisk litteratur tillgänglig för ungdomar överallt Varför är Romeo och Julia (film, 1968) värd att se idag? Helt enkelt för att den visade hur man kan förvandla en gammal pjäs till något modernt och känslomässigt äkta. Många filmälskare återkommer till den gång efter gång.
En revolution med unga skådisar
Franco Zeffirelli gjorde något radikalt. Han castade Leonard Whiting och Olivia Hussey två skådisar som faktiskt var 17 respektive 15 år gamla. De spelade Romeo och Julia på sin egen ålder. Det kändes autentiskt på ett sätt tidigare versioner aldrig uppnått (och det väckte också en del kontroverser, måste sägas). Båda vann Golden Globe för sin debut. Deras ungdom på skärmen gjorde filmen oöverskådlig för många ungdomar runt om i världen.
Filmen som vann två Oscar
Fotografen Pasqualino De Santis och kostymdesignern Danilo Donati vann Oscar för sitt arbete. Filmen nominerades också för bästa regi och bäst film ett enormt erkännande från Hollywoodssamfundet. Nino Rotas musik underströk varje känsla på ett nästan övernaturligt sätt. Zeffirellis visuella stil skapade en värld fylld av färg och skönhet. Det var filmkonst på högsta nivå, helt enkelt.
Varför den inspirerar filmmare än idag
Versionen väckte senare regissörer till liv. Baz Luhrmann skapade sin egen moderna Romeo + Juliet 1996 direkt influerad av Zeffirelli. Skolor använder fortfarande filmen för att lära ut Shakespeare och filmanalys. På IMDb får den 7,6/10. Rotten Tomatoes ger den över 90 procent. Ungdomsdramagenren byggdes på vad Zeffirelli startade här, utan tvekan.
Hur du ser filmen bäst
Criterion Collection släppte en restaurerad 4K-version som är helt fantastisk. Det är värt att investera i färgerna blir levande igen på ett sätt du inte trodde var möjligt. Jämför gärna med andra versioner för att förstå hur olika regissörer tolkar samma text. Lägg märke till Zeffirellis användning av ljus och kameravinklar. Han berättar historien genom bilder, inte bara ord. Det är en lektion i visuell berättarkonst som fortfarande fungerar perfekt idag.