Möss och människor filmen som förändrade allt

John Steinbecks roman från 1937 blev en klassiker långt innan filmerna kom. Möss och människor film handlar om två arbetare under USA:s stora depression som drömmer om ett eget liv. Den mest kända versionen från 1992 med John Malkovich och Gary Sinise gjorde berättelsen levande för en helt ny publik. Sverige har också sin egen version från 1977, vilket visar hur stark och universell historien är. Varför fortsätter vi att titta på den här filmen? Svaret ligger i vad den säger om vänskap, ensamhet och hur vi behandlar människor som är olika.

Från roman till filmdukning

Steinbeck skrev romanen 1937, mitt under depressionen. Gary Sinise regisserade 1992-versionen och spelade själv en av huvudrollerna. John Malkovich spelade Lennie, en man med utvecklingsstörning som är helt beroende av sin vän George. Sinise tog på sig både rollen som George och regissörsrollen vilket var en stor utmaning för honom.

Sverige filmatiserade berättelsen tidigare, 1977, med Börje Ahlstedt i huvudrollen. Den svenska versionen är inte så känd internationellt, men den visade att Steinbecks historia fungerar i olika kulturer (och det gjorde den verkligen). Berättelsen om två män som söker gemenskap och trygghet känns lika verklig i Sverige som i Kalifornien. Därför används filmen ofta i skolor och filmklubbar. Lärare och filmledare älskar att diskutera hur denna 60 år gamla roman fortfarande säger något viktigt om människor och samhälle.

Varför filmen fortfarande betyder något

Filmen handlar om vänskap mellan två helt olika människor. George och Lennie stöder varandra när världen runt dem är hård och orättvis. Den svenska TV-kanalen SVT och streamingtjänster som Apple TV visar filmen regelbundet, vilket bevisar att den inte är glömd.

Idag när många känner sig ensamma och exkluderade är Steinbecks budskap mer relevant än någonsin. Filmen frågar: Hur behandlar vi människor som är annorlunda? Vad händer när någon inte passar in? Under depressionen var det lättare att skjuta bort svaga människor. Nu är vi mer medvetna, men samma problem finns fortfarande där.

Skaspelarna i 1992-versionen visar subtil men kraftfull spel. Malkovich spelar Lennie med både barnslighet och fara. Sinise spelar George med resignerad kärlek. Varje blick, varje paus mellan orden säger något viktigt. Det är denna tysta kommunikation mellan dem som gör filmen så stark. En bra dramafilm behöver inte höga ord eller dramatiska scener. Möss och människor visar att de mest kraftfulla ögonblicken kommer från något helt enkelt: två människor som försöker förstå varandra.