Leo är en svensk dramafilm från 2007 som regisserades av Josef Fares. Filmen handlar om trauma och vänskap i Stockholm, och den berättar en mörk historia om en man som försöker övervinna en tragisk händelse tillsammans med sina närmaste vänner. Trots ett lågt betyg på IMDb anses leo (film) ofta som undervärderad bland många filmälskare som faktiskt sett den.
En tragisk historia om trauma och vänskap
Filmen börjar när huvudpersonen Leo firar sin 30-årsdag med familj och vänner Under denna fest händer något som förändrar allt för honom Efter denna tragediska stund följer vi Leos kamp för att hantera sin smärta och trauma, och det är tufft att se.
Leo använder sin låga budget på ett kraftfullt sätt. Istället för spektakulära effekter fokuserar filmen helt på huvudpersonens inre världa och hans två bästa vänners roll i hans återhämtning (vilket är ganska geniallt egentligen). Smärtan växer långsamt och överväldiger alla tre männen. Det är en enkel men intensiv berättelse om hur människor bär sina bördar tillsammans.
Josef Fares går från komedi till drama
Josef Fares skrev och regisserade Leo under sitt försök att växla från komedi till allvarligare filmmaking. Filmen hade världspremiär på Stockholm International Film Festival den 15 november 2007, och det märktes att han ville göra något annorlunda.
Produktionen var en svensk-arabisk samarbete mellan flera bolag: Memfis Film, Film i Väst och Sveriges Television. Leo Ternfeldt spelar huvudrollen och levererar en stark skädespelarprestation. Filmen spelades in på flera platser i Stockholm, bland annat på Skogskyrkogården.
En film som få uppskattar, men borde göra det
På IMDb fick Leo bara 5,5 av 10 poäng från omkring 800 användare. Många verkar inte ha gillt filmen. Men på Letterboxd finns en helt annan uppfattning som är intressant.
Där beskriver användare Leo som "sjukt undervärderad" och "väldigt realistisk och väldigt emotionell". Dessa recensenter älskar filmen och rekommenderar den starkt till andra. Det visar att betyg inte alltid säger sanningen om en films kvalitet.
Leo representerar viktig svensk dramaturgi från 2000-talet. Filmen blandar psykologisk djup med autentiska människor som kämpar med verkliga problem. Det är precis vad bra svenska dramafilm gör bäst när de lyckas - den fångar människornas innersta tankar och känslor på ett sätt som berör tittaren långt efter att filmen är slut.