Kejsarn av Portugallien film är en av Sveriges mest älskade berättelser på vita duken. Selma Lagerlöfs roman från 1914 har inspirerat filmmakers i över hundra år (och det finns ingen slut på det ännu). Samma historia har gjorts om flera gånger på helt olika sätt. Det säger något väldigt starkt när berättelsen fortfarande berör folk idag.
Victor Sjöström och klassikern från 1944
Den mest kända versionen kom 1944 med regissören Gustaf Molander och skådespelaren Victor Sjöström i huvudrollen. Sjöström spelade torparen Jan i Skrolycka. Filmen är 1 timme 49 minuter och gjordes i svartvitt. Den spelades in på Råsunda Studios och på Gamla Stan i Stockholm. Victor Sjöström var redan en legend från stumfilmseran när han återvände för denna roll. Det visar hur betydelsefull berättelsen var för honom.
En man och hans fantasi
Jan i Skrolycka är en enkel torpare som förlorar sin älskade dotter när hon flyttar till Stockholm för att jobba. Sorgen blir för stor att bära, så Jan bygger upp en helt ny värld i sitt huvud istället. Han föreställer sig att dottern är kejsarinna av Portugallien. Han själv blir kejsaren. Med denna fantasi går Jan omkring i byn iklädd kejsarliga kläder, sätter sig längst fram i kyrkan och försöker umgås med de rika. Det är hans sätt att hantera smärtan och göra livet uthärdligt. Vi förstår honom fortfarande idag eftersom alla vet hur det känns att missa någon man älskar.
Senare versioner av samma berättelse
År 1992 gjorde Lars Molin en helt ny version som TV-miniserie med tre avsnitt.Denna tolkning hade skådespelaren Ingvar Hirdwall och Gunilla Nyroos.Långt tidigare,redan 1925,gjorde amerikanska MGM en stumfilm av berättelsen kallad "The Tower of Lies".Den versionen är förlorad,men stillbilder finns bevarade.Samma historia helt olika tidsepoker,olika länder,olika sätt att berätta på.
Berättelsen lever vidare
Sommaren 2025 spelar Västanå Teater romanen på scenen. Rolf Degerlund och Hanna Kulle bär berättelsen framåt på nya sätt. Det bevisar att Kejsarn av Portugallien inte är död. Den växer, förändras och blir ny för varje generation som möter den. En berättelse som kan adapteras om och om igen måste ha något väsentligt att säga oss. Jan i Skrolyckas fantasi är vår fantasi, hans sorg är vår sorg. Det är därför filmen fortfarande spelas överallt.