I taket lyser stjärnorna film från 2009 handlar om 13-åriga Jenna som måste hantera sin mammas död samtidigt som tonårens utmaningar pressar på Regissören Lisa Siwe skapade filmen utifrån Johanna Thydells prisbelönta bok från 2003 Filmen är värd att prata om idag eftersom den visar hur svenska ungdomsdramer kan behandla tunga ämnen med respekt och ärlighet.
En film om svår sorg och tonårsåren
Jenna står mitt i ett kaos när hennes mamma blir sjuk. Filmen följer hur hon försöker vara normal på skolan medan hemma allt faller sönder. Lisa Siwe valde att inte överdriva känslorna utan visade istället små, verkliga detaljer. En scen där Jenna sitter tyst på sitt rum säger mer än många ord skulle kunna. Skådespelarskans framförande av ungdomens blandning av vrede, rädsla och tomhet blev aldrig kitschigt eller falskt (vilket hade varit lätt hänt).
Filmen respekterar sitt ämne. Döden visas inte dramatiskt utan som något verkligt som ungdomar faktisk måste hantera. Det gör filmen trovärdig för ungdomar som själva går genom liknande situationer.
Varför filmen fungerar fortfarande idag
Över tio år senare används filmen fortfarande i skolor och på ungdomsmottagningar. Lärare visar den för att starta samtal om sorg. Psykologer rekommenderar den till ungdomar som förlorat närstående. Det visar att filmen nådde något viktigt.
Du hittar filmen på streamingtjänster och nya ungdomar upptäcker den varje år. Den är ett exempel på hur svensk film kan ta ungdomar på allvar utan att prata ned till dem. Medan många ungdomsfilmer fokuserar på romantik eller äventyr, valde Siwe något svårare och mer verkligt.
Bra berättande blir aldrig föråldrat, helt enkelt. Om du eller någon du känner brottas med sorg, kan filmen bli en väg in i dessa känslor. Det är varför den fortsätter att ha betydelse för folk.