Bränn alla mina brev är en svensk dramafilm från 2022, som handlar om en kärleksaffär med långtgående konsekvenser. Filmen bygger på Alex Schulmans roman med samma namn och följer verkliga händelser från en svensk släkt. Asta Kamma August spelar huvudrollen som Karin Stolpe, medan Sverrir Gudnason och Gustav Lindh kompletterar ensemblen. Berättelsen hoppar mellan tre tidsperioder för att visa hur en kärleksaffär på 1930-talet fortsätter att påverka familjen långt senare.
En film om kärleken som splittrar familjer
Handlingen följer Karin när hon börjar ett förhållande med den unge författaren Olof Lagercrantz. Det skapar massiv splittring i hennes familj och väcker frågor som inte får något enkelt svar. Filmens styrka ligger i att den aldrig dömer någon istället visar den hur känslor får människor att fatta svåra val. De tre tidsplanen låter oss förstå hur gamla hemligheter fortsätter att skada nya generationer. Det handlar inte bara om romantisk kärlek. Det är om lojalitet, önskan och skuldkänsla.
Björn Runge lyckas fånga romanens känsla
Regissör Björn Runge gör ett imponerande jobb med att omvandla boken till film. Asta Kamma Augusts skspeleri är särskilt gripande hon visar både styrka och sårbarhet utan att bli teatral (vilket är långt svårare än det låter). Filmens visuella stil är lugn och vacker, vilket passar väl till den emotionella historien. Användningen av tre tidsplan skapar djup istället för förvirring. Runge väljer också att inte överdriva dramatiken, vilket gör att relationerna känns äkta och påtryckande.
Så ser du filmen hemma eller på bio
Bränn alla mina brev film finns på flera svenska streamingtjänster och som Blu-ray. Den visas ibland på biografer och passar perfekt för filmklubbar. Filmen har åldersgräns 11 år, men innehållet passar bäst från 13 år och uppåt. Efter visningen finns det mycket att diskutera familj, kärlekens pris och vad man gör med gamla oenigheter. Det gör filmen utmärkt för gruppvisningar.
Det säger tittarna och kritikerna
På IMDb får filmen 6,2/10, vilket visar stabilt intresse från publik. svenska biografer hade god besökning, särskilt bland människor som älskar äkta familjedramatik. recensenter prisade främst skaspeleriet och den visuella stilen. några kritiserade vissa historiska tolkningar, men det förändrar inte filmens emotionella kraft (och det är nästan alltid så med adaptioner). för den som älskar verkliga berättelser och komplexa relationer är detta en film väl värd att se.